Som ett barn som fått en ny leksak har jag den senaste tiden fastnat i Facebook. Lägger till och tar bort olika funktioner till min profil. Upplever de mest fascinerande diskussioner med vänner när jag träffar dem i verkligheten. Frågan om vem som har fått flest fiskar i sitt akvarium, eller vem som leder i vampyrleken upptar mer tid än att diskutera global uppvärmning eller den senaste borgerliga minstern. Jag gillar att se saker från den ljusa sidan, så min tolkning är att vi inte fick leka tillräckligt som små, och nu får en chans att ta igen det. Och vår förtjusning över facebook kanske håller i sig, men svalnar säkert ganska snart. Jag erkänner att det är kul att hitta gamal gymnasiepolare eller vänner från förr. Men man har ju inte hur många som helst, och det gäller ju att komma ihåg de vänner man har nu också. Träffplatser på nätet är ingen fluga som går över, men en stund i goda vänners lag på en riktigt restuarang slår vilken gruppdiskssion på nätet som helst. Även om goda vänner just nu gärna diskuterar fiskar på facebook.
Andra bloggar om: facebook
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar