Har morgonpasset i P3 som rubrik där de listar de tre bästa citaten från dokumentären som "alla" nu följer. Och jag håller med om att det är lite fnissigt kul att höra Göran Persson vräka ur sig mer eller mindre välformulerade elakheter. Men sen då? Hur kul är det, hur relevant är det? Nutidsdokument och historebeskrivning? Eller en journalistgubbe som gillar att hänga med sossegubbe och nu får visa deras fnitterstunder på bästa sändningstid? Jag tycker att det senare alternativet beskriver "ordförande Persson" filmerna bäst. Dokumentär javisst, men den här hade varit så mycket bättre om den hade fått vila lite, och fått med kommentarer från de som blir påhoppade. Nu får vi istället se kvällspressen och annan media slå knut på sig själv för att mjölka ut så mycket som möjligt att "Perssons påhopp". Skvaller säljer, men är det nyhetsvärdering? Vore det inte intressantare att bevaka sossarnas sittande ordförande, och ta reda på vad det är för politik som sossarna kommer att föra nu, istället för att frossa i vad en föredetting sa för tio år sedan?
Andra bloggar om: Göran Persson
3 kommentarer:
Att kvällspressen slår knut på sig för att skapa hönor av fjädrar har knappast så mycket med själva dokumentären att göra.
Det är snarare ett gigantiskt stort fattigdomsbevis för deras sätt att försöka sälja lösnummer.
Dessutom finns det i de allra flesta fallen av citaten inte täckning för hemskheterna om man ser helheten.
Det påstår jag inte heller. Kvällspressen ansvarar för kvällspressen. Men dokumentären skapar en situation där press värderar skvaller högre än nyheter. Ingen revolutionernade eller ny insikt att skvaller säljer. Men en tråkig konsekvens av en tråkig dokumentär. När jag och flera med mig hellre hade läst om vad Mona vill och tänker än om vad Göran tyckte om Bildt eller Schyman.
Det var Mona i lördags och söndags från kongressen, i måndagens debatt med Reinfeldt och kommentarer till denna slätstrukna debatt i tisdags. Så nog har det varit en del Mona den senaste veckan också :)
Skicka en kommentar