4 november 2008

Vab- dagar

Jämställdhet står och faller med hur det är hemma. Läs Samuels strålande inlägg om vab- dagar och paus i jämställdheten. 



15 oktober 2008

Sexistisk Bonde

Historien om hur ett samtal kan förgylla en trist onsdags eftermiddag och ge ett gott skratt: 

Expressen ringde upp angående TV 4 programmet "Bonde Söker Fru". Där tydligen en av bönderna i kvällens program gör uttalande som får en att önska att han hade stannat på sin gård. Ensam. Tydligen anser nämnda bonde att utseende är väldigt viktigt, och han ska vara besviken över att BH-storlek inte framgår i de sökande tjejernas brev till honom. Under sitt första möte i kvällens program med flera av de sökande tjejerna fäller han kommentarer om bröst, rumpor och generellt om utseende. 

Expressen ville nu ha min åsikt som Feminist, frågan är ju: Blir jag upprörd? Inte särskilt.  Jag tycker dock alltid att det är synd när sexismen får breda ut sig okommenterad på bästa sändningstid.  Men å andra sida, världen är full av skitstövlar och sexister och ärliga sådana är egentligen den bästa sorten. Då vet man mer var man har dem och kan lättare undvika dem. Synd bara att bonden i det här fallet inte verkar ha varit öppen med vilka kriterier han tyckte var viktigast och vad han letade efter nu när han söker kärleken...



12 oktober 2008

Tidsbrist

ojojoj vad jag saknar mitt bloggande. Men i vänta på att jag ska komma igång igen länkar jag här till en utmärkt krönika på Feministiskt initiativs hemsida. 

15 augusti 2008

Moderater på rätt spår - utan FRA

Jag menar utspelet om en mer jämställd skola. Moderaterna tycker att det är dags att gå från ord till handling. Jag kan bara hålla med och gratulera moderaterna till mer nyvunnen (?) insikten. Nu är det bara för folkpartiet detta forna skol- och jämställdhetsparti att komma igen. För trots Birgitta Ohlsson är folkpartiet idag sorgligt efter i den borgerliga fyrklövern vad gäller förståelsen av könsmaktsordningen och vikten av jämställdhetsarbete. Det är nästan så att KD klår dem.. Men med en jämställdhetsminister som inte är feminist och en utbildningsminister som verkar gilla miljön bättre på kaserngården än skolgården kanske det inte är så konstigt.

Oavsett hur stor insikt allianspartierna tillsammans eller var för sig får är det allt mer uppenbart att vi behövs i riksdagen.

12 augusti 2008

3 saker

att uppmärksamma. Fundera över. Som gör mig smått förbannad just nu. 

1. Mänskliga rättigheter

I dessa OS tider. Jag tycker att ge OS till Kina inte nödvändigtvis var dåligt. För det skulle ge positiva effekter. För mänskliga rättigheter i Kina. Spelen skulle sätta press på Kina.  Sades det, men blir det så? Snacka går ju, som alltid. Men blev det inte mer än så här? En perfekt invigningscermoni om vi bortser från mini  milli vanilli skandalen, ett spel som genomförs med tillhörande vinnare och förlorare och efteråt inte så mycket bättre ställt med de mänskliga rättigheterna i Kina. Den enda press som kommer att kvarstå är den på arrangörerna för London 2012 - hur ska den invigningen se ut? 

2. Regn 

Det regnar hela tiden. 

3. Bostadsmarknaden i Stockholm 

Hur svårt ska det vara att hitta någonstans att bo i den här stan? Och då menar jag inte möblerade ettor i Rågsved för 6000 i månaden. I andrahand. 

En Pride prinsessa


Eller en knubbig god fé... 

Det är över en vecka sedan Pride tog slut för i år. Och jag hann inte se allt jag ville eller vara på alla fester eller mingla där jag borde. Så det är som det ska vara, det är Pride, och det är MYCKET. Men lite hann jag med och på min absoluta topplista över bästa pride minnen kommer både Maud och Kyss min Plysch. 
Men allra överst på min lista hamnar Mor och Far, andra året på Pride. Vilken resa de har gjort!

 Jag är en stolt dotter till heterosexuella föräldrar. 




Folklig Elitist

-"Fia du är inte speciellt cool. Folklig Elitist skulle jag snarare beskriva dig som"
så sade en god vän till mig idag samtidigt som han skrattade så mycket att vi nästa var tvungna att avbryta samtalet. 

Först blev jag lite sur. Tänkte det är jag inte alls det. Men efter bara några sekunder höll jag gapskrattande med. Som folk är mest, men för det mesta vet jag lite bättre. En folklig Elitist helt enkelt. 

17 juli 2008

Min åsikt om sverigedemokraterna

Är att det är ett främlingsfientligt och ett rasistiskt parti som bygger sin politik på en dröm om en svenskhet som aldrig har funnits.

Min åsikt om sverigedemokraterna är att de spelar på människors rädsla för förändring och dröm om trygghet och villfarelse om att allt var bättre förr.

Min åsikt om sverigedemokraterna är att de trots att det inte debatteras särskilt mycket med dem utan om dem så sätter de avtryck i svensk politik som är illavarslande.

Min åsikt är att det är fler partier i sverige och övriga norden som har fört eller för mer eller mindre främligsfientlig politik och en politik som grundar sig i en vardagsrasism som det sällan eller aldrig talas om. Detta faktum gör inte sverigedemokraterna mindre främlingsfientliga eller rasistiska bara för att de har fler vänner i politiken än vad som erkänns.

Min åsikt är att sverigedeomkraterna inte hör hemma i sveriges riksdag och jag önskar att vi är många som vågar tala mot sverigedemokraterna och för ett samhälle som präglas av verklig jämlikhet, solidaritet och där vi vågar och vill tala om framtiden och det som kommer, istället för att begrava oss och älta minnen om fornstora dagar som aldrig varit.

16 juli 2008

Ben & Jerry botar sd ångest?

Vissa dagar vill jag bara dra ett täcke över mig, sträcka mig efter fjärrkontrollen och sappa bort verkligheten. Efter en tråååååkig dag på kontoret, mensvärk, huvudvärk, och ont i själen var det precis vad jag har försökt att göra ikväll. Med lagom mängd Ben & Jerry glass i magen och favoritavsnitt av vänner i DVD spelaren  ( ja, jag vet det går inte att titta på den serien med allt för feministiska glasögon, men jag har linser på mig ikväll )  har jag väntat på att allt ska kännas bättre. Dock pajade min DVD, det är bara avsnitt av Sex and the city på trean som jag redan har sett flera gånger och glassmängden var inte lagom för jag började må lite illa. 

Jag tänkte, jag kan ju alltid blogga och började först  surfa runt lite. Läste  på  DN:s hemsida en  artikel om att sverigedemokraterna nu verkar nå över 4 % spärren i ännu en mätning. Expertkommentatorer verkar tänka att det snarare handlar om ett mera allmänt missnöjesyttrandes än att det just skulle vara de främligsfientliga åsikterna som lockar väljare.

 Jaha! Vilken jävla värld vi lever i. Tänk underbara tanke om människor som ville  demonstrera sin ovilja och ilska mot etablerade riksdagspartier tänkte. " Hm.. jag är lite missnöjd, finns det ett parti som utmanar den rådande dagordning är så där fräscht antirasistiskt och typ för mänskliga rättigheter? Det partiet skulle jag vilja rösta på" 

Nej istället verkar resonemanget vara " jag är lite missnöjd, men Jimmy verkar ju vara en festlig kille. Jag kan nog tänka mig att rösta på hans parti".

Jag behöver lite mer glass innan jag orkar mig ut i verkligheten igen. Är det jag eller världen som är tokig? 




14 juli 2008

Gör om. Gör Rätt

Dagens  DN-debatt är ett välkommet utspel från välkända folkpartister. FRA-lagen skrämmer på mer än ett sätt. Det som gör mig mest mörkrädd är argumentationen för lagen som har utgångspunkten att vi ska lite på myndigheter och tjänstemän att de inte gör fel, medvetet eller omedvetet. Det är ingen bra utgångspunkt för ett demokratiskt och fritt samhälle- och som debattskribenterna tar upp, vad som uppfattas som yttre hot och misstänkt terrorverksamhet kan vara något helt annat imorgon än vad det är idag- Vi är på väg mot en värld otäckt lik Orwells 1984. Det finns bara en bra lösning på detta. Gör om. Gör Rätt. 

13 juli 2008

Hemma i Stockholm igen

En hel vecka i Gotland eller snarare i Visby är nu över för mig. Med jobb, politik och lite semester så blev veckan väldigt bra. Men det är såklart skönt att vara tillbaka i Stockholm igen. Det enda som är tråkigt är att lägenheten är tom, A är inte här och jag saknar henne väldigt mycket.

Jag misstog mig på tiden för Lars Ohlys tal i går, så jag har inte några bra kommentarer till er, men ni lyssna på talet här. Jag har dock just nu tappat orken för allt vad almedalen heter- så jag lämnar även bloggskriveriet för ikväll och säger godnatt.

12 juli 2008

En arg landsfader

När jag lyssnade på Fredrik Reinfeldts tal i går slog det mig att man ska passa sig för vad man önska sig. Igår skrev jag att jag önskade mig en ideologisk arg statsminister. Och jag fick höra en arg landsfader. 13 minuter ägnades åt pensionärerna eller åt att pensionärer ska jobba. Fredrik verkar lite arg över att alla pensionärer betraktas som en enhetlig grupp, att pensionärer är förbrukade efter en viss ålder även om de vill fortsätta jobba. Jag håller absolut med om att det inte blir bra när vi envisas med att alltid kategorisera människor i en grupp och ingen tillåts vara något annat. Och det är inte alls säkert att bara för man uppnår en viss ålder att man vill sluta jobba då. Det borde finnas i systemen och i vår sinnesvärld en mer pragmatisk och flexibel inställning. Människor är inte lika, en del vill säkert fortsätta jobba och ska då kunna fortsätta göra det, kanske till och med uppmuntras. Men problemet blir när moderaterna vill möta en stelbent kategorisering med en annan. Från att ingen ska jobba efter 65 till att alla ska göra det.Det är skillnad på vad man har jobbat med hur mycket det går att arbeta efter pensionålder. Och med moderaternas oförmåga att kunna ha något som helst könsmakt- klass eller genusperspektiv på den här frågan ( eller på någon fråga om jag ska vara ärlig) bäddar för katastrof.

Men jag är glad över att Reinfeldt på ett sätt visade sitt rätta ? jag igår. Borta är den mjuka Alfons Åbergs pappaliknande figuren. Fram träder en arg patriark som kräver att alla ska arbeta mer, bättre och fortare. För vår egen skull och för Sveriges. För vår egen skull och för Sveriges hoppas jag att vi är många väljare som 2010 vill ha ett annat Sverige än "Reinfeldt land."

11 juli 2008

HD bloggar

Och ledarskribenten för HD uppmärksammar mig och Feministiskt initiativ. Det tackar vi för! :-)

Ideologiskt Arg

Almedalsveckan kan beskrivas i ordalag som "ankdamm" " firmafest" "Vuxendagis" och många gånger under denna vecka kan jag instämma i den bild som orden signalerar. Men jag gillar den här veckan också för att det är även "mötesplats" "oväntade allianser" och inspiration.

Framförallt gillar jag att umgås med vänner och vänners vänner och diskutera politikertal, utspel, Sverige, Europa, världen, Feminism, liberalism, dumheter och briljans och så vidare i all oändlighet Och jag älskar känslan av att mötas i diskussioner som kännetecknas av intellektuell hederlighet. Där vi som samtalar kommer från olika politiska läger, partier och grundsyn men där vi inte dumförklarar varandra. Däremot kan jag bli oerhört frustrerad över den pragmatism som breder ut sig att det snarare är cynism. När det verkar fult att diskutera ideologi och visioner. När politiken som förs inte kan kopplas till ett större sammanhang om vilket samhälle eller värld som eftersträvas. När blockpolitiken är mer enögd än någonsin och allt verkar handla om att berätta att den andra sidan inte lämnar något besked. Jag blir rädd för vi har en statsminister och ett parti där ingen verkar veta vad det är de vill. Där utgångspunkten för deras politik enbart är att lyssna på medborgarna som de beskriver det. Lyssna låter som en fantastisk egenskap för en politiker, men politik är att vilja, att sträva efter något bättre, något mer. Och om man baserar hela sitt politiska styre av Sverige på att lyssna då tycker jag inte det är ödmjukt och behjärtansvärt. Det är ett hån mot sitt ämbete och mot det mandat och den makten man har fått tilldelat sig genom att människor, väljare har givit sitt förtroende.

Politik i vardagen för en regeringen och för en riksdag handlar om pragmatism och om kompromiss. Men när ingen verkar veta vad pragmatismen grundar sig i, då är det en svart framtid vi går till mötes. Jag är för pragmatism, vi lever här i en verklighet och en vardag, men ideologin, visionen, drömmen måste också finnas med. Jag vill ha en statsminister som blir ideologiskt arg. En statsminister som har drömmar och visioner och som ibland kan visa att han brinner, att det tänder till när meningsmotståndare och opposition i hans mening helt är ute och cyklar. Jag önskar jag får höra lite ideologisk ilska från Reinfeldt ikvällens tal i Almedalen. Och inte bara en mästrande landsfadersröst som han lagt sig till med, vilket är väldigt irriterande.

För övrigt så imponerade inte Wetterstrands tal igår. Innehållet var många gånger bra, men talet levererades på ett kantigt och oinspirerande sätt. Desstum för många ordvitsar av sorten "mångfald istället för enfald" som är gammal skåpmat. Ordvisten alltså, att tala om och lyfta upp mångfaldsfrågor är aldrig gammal skåpmat.:-)

10 juli 2008

En Hägglund som sa något bra

Jag är inget stort fan av Kristdemokraterna, i många frågor är det ett parti som står för en samhällsvision som ligger långt ifrån min egen. Men Hägglunds kraftfulla makering idag mot Sverigedemokraterna förtjänar ett erkännade. Tack Göran! Men förutom det lämnade talet som förvisso var en elegant uppvisning i att behärska retorik, mycket övrigt att önska. Hägglund uttryckte sitt missnöje mot socialdemokraterna och att de inte säger vad de vill. Men precis som de andra partierna i Alliansen lämnas inte några besked på vad regeringens politik syftar till. Förutom att den ska vara annorlunda än sossarnas.


Nu är det godnatt för mig, imorgon ska jag leda ett panelsamtal för F!, om religion och politik. Om du är i Almedalen så kom gärna dit. Jag tror det kommer att bli en bra och intressant diskussion.

9 juli 2008

Klart godkänt, Mona


Är väldigt trött men också väldigt nöjd med dagen. Det har varit jobb, mingel, seminarier i ett snabbt tempo. Jag hann lyssna på Mona Sahlins tal, och jag måste säga att jag ger klart godkänt. Mina förväntningar på partiledarnas tal under Almedalen är inte speciellt höga, det ska erkännas. Så när Mona tar upp jämställdhet, arbetet mot främlingsfientlighet, att aldrig acceptera att Socialdemokraterna ska på något sätt samarbeta med sverigedemokraterna, då räcker det för att jag ska tycka att talet var bra. Varken Maud Olofsson eller Jan Björklund talade om jämställdhet, återstår att se om de andra partiledarna i Alliansen tar upp det i sina tal. Vi kan ju alltid hoppas, men jag är tveksam till att det kommer att ske. Så om inte annat så ger mig veckan här på Gotland ännu en bekräftelse på att Feministiskt initaitv är en nödvändighet i svenska politik. På bilden syns mina Fi kollegor Samuel Kvist, Veronica Svärd och Helena Svensson som flitigt jobbar med att Fi ska synas och höras i Almedalen.

8 juli 2008

Almedalen


Tillbringar veckan på Gotland på politikerveckan. Både för jobbets räkning och för politikens.

Ännu så länge har folkpartiet och Centern haft sina dagar och idag är det Sossarnas tur med Sahlin som talar i Almedalen. Men egentligen så är det här mer organisationer, företag och PR folk dagar. Det vimlar av seminarium, mingel och utspel, så det är svårt att välja vad jag ska gå på och vart jag vill mingla..

Det mest minnesvärda hittills är det skyfall som dränkte mig och min kollega när vi var på väg från vår lägenhet till Almedalen. Det kändes som en mer upplyftande stund än söndagens utfrågning av Jan Björklund på efterfrågat. Något mer unket och gubbigt var det länge sedan jag hörde. Bättre kan ni ( tror jag) Adaktusson och Gabrielsson.

16 juni 2008

Och så var det FRA

Jag erkänner, har knappt diskuterat eller funderat så mycket tidigare vad FRA lagen innebär. Men de här sista dagarna har jag följt debatten mycket noggrannare. Min slutsats? Stoppa lagen!! Dessutom måste jag säga att om SÄPO är kritisk till lagförslaget för hur den kommer att inskränka på den personliga integriteten... Då om inte förr är det dags att dra i handbromsen. Jag hoppas Johansson, Federley, Ohlson, Sigfrid och fler därtill följer sin övertygelse och inte partipiskan på onsdag.

2 maj 2008

Härliga Kongresskänsla


Härligt. Nu är vi igång. Första kongressdagen går mot sitt slut och det är faktiskt härligt att vara här. Jag älskar kongresskänslan, att samlas människor som alla gillar att diskutera politik och feministiskt initiativ. Alla återseende, skratt, den förväntansfulla stressen innan mötet sätter igång. Detaljer som rättas till i sista sekunden. Och när mötet väl är igång, känna att nu är vi här, samlade, och vi vill så mycket, diskutera, hinna med allt, fatta bra beslut, få inspiration till att orka vara engagerad även när vi inte är på kongress tillsammans med människor som i mångt och mycket delar samma värderingar.

Första dagen har varit lite av en mjukstart för oss i mötespresidiet, det har mest varit gruppdiskussioner och formaliapunkter. Men imorgon blir det allvar för oss framme vid podiet. Då ska kongressen fatta beslut om Fi ska ställa upp i val och vi ska avhandla proprositioner och motioner rörande vårt politikdokument. Vem som är min mötesordförandekollega? Anna Sjödin. Jag är väldigt glad över det. Fi behöver support på olika sätt från så många håll som möjligt.

På bilden en av Fis talespersoner Stina Sundberg när hon öppnade kongressen idag. Läs mer om kongressen på bloggen Feministiskt Frihetsparty.





Läs även andra bloggares åsikter om

1 maj 2008

Med Blandade Känslor

Jag är på väg till Feministiskt initiativs extra kongress i Umeå. Dryga tre år sedan jag satt på podiet på en hysterisk presskonferens och lanserade Fi så är det dags att ta ställning till om Fi ska ställa upp i val. Igen. Det känns lite overkligt. Åren med Fi har betytt mycket för mig på flera plan, och det gör att varje kongress varje beslut alltid känns historiskt och lite högtidligt. Och det är det ju också. Inte bara för att jag har min historia av FI utan för att det faktiskt är lite fantastiskt att vi startade ett feministiskt parti. Det är lite tråkigt att vi inte kom in i Riksdagen 2006. Men det betyder inte att vi inte behövs i svensk politik. Vilket både är upplyftande och nedslående.


Min tanke och plan var att jag på denna kongressen skulle vara en vanlig delegat som tog plats i talarstolen och var med och debatterade sakfrågor och politik. Inte ha ansvar för logistik eller organisation eller kandidera till någon post vilket har varit fallet andra Fi kongresser. Vilket har skapat den något paradoxala situationen att jag aldrig egentligen har debatterat så mycket politik och sakfrågor inom Fi. Utanför i valkampanjen med mera.. så är det klart att jag har debatterat. Det gör jag fortfarande. Men inte så mycket inom Fi. vilket är något som jag såklart har saknat. Och som jag tänkte ta igen lite på den här kongressen. Nu blir det inte så, jag kommer att sitta mötesordförande istället. Det är egentligen inget jag beklagar, jag tycker det är roligt. Men jag tycker det är tråkigt att inte vara aktiv på denna kongressen på det sättet som jag hade tänkt.

Jag får dryfta mina åsikter här istället. Vilket jag hoppas kunna göra hyfsat regelbundet under helgen. Om inte annat så ge er rapporter om stort och smått om vad som händer i Umeå på ännu en historisk kongress signerad Fi.

29 mars 2008

18 mars 2008

Ge er inte!

Oacceptabelt är lönerna för Sveriges vårdpersonal. Det är inte okej att ingångslönen för en sjuksköterska kan ligga på så skrämmande låg nivå som 18 000 kronor. Jag stödjer upproret! Ge er inte! 

9 mars 2008

Det är dagen efter

DAGEN  som många ställer sig frågan varför den behövs. Frågan kan på ett sätt tyckas berättigad då vi är många som VARJE  dag ägnar oss åt feministisk kamp, tar ställning och kämpar för en, förhoppningsvis, bättre värld. Den internationella kvinnodagen fyller trots allt sin funktion, som en påminnelse för alla att vi ännu i dag år 2008 inte lever i en värld där kvinnor betraktas som fullvärdiga människor. Den internationella kvinnodagen blir också en dag för fest och inspiration så att vi ska orka alla andra dagar på året. Kvinnodagen blir också en dag då vi som kallar oss feminister ser att vi tycker och tänker väldigt olika om mycket, men att vi har flera punkter som förenar oss.  8 mars handlar om tycker jag rätt mycket om det som Feministiskt initiativ handlar om det vill säga  samarbete feminister emellan.  Jag är fylld av optimism efter gårdagen, jag tror att 2010 kan vara Feministisk initiativs år. 

Tillsist, eftersom det är den 9 mars och kampen fortsätter, länkar jag här till ett strålande exempel på feministiskt arbete som bedrivs varje dag. 


5 mars 2008

Fula Feminister

Finns det? 

AntiRynkKräm

Har jag inte köpt, även om det var nära häromdagen. Så jag vill härmed utropa mig som botad från åldersnoja. Kvar är bara lite hälsosamt existentiellt grubbel och en stilla undran om jag någonsin kan vara alldeles säkert på någonting.. Förutom att gubbjävlar aldrig förnekar sig. Det kan jag alltid vara säker på.  Kommentarer som jag valt att inte publicera till förra inlägget handlar mest om att jag ska ta mitt förnuft till fånga, sluta med feministtjafset och göra det jag borde. Enligt gubbarna är det hålla käften och föda barn. Jag vet att det går alldeles utmärkt att vara en feministfitta, bitterfitta och en underbar mor med lagom dos åldersnoja.  Allt på samma gång. Så till er män som läser min blogg och vill ge mig goda råd, fortsätt läsa men lägg ner goda råds funktionen. 

24 februari 2008

Nyhetsvärde

Jag fyller år idag. 30 års krisen går inte över. Tiden läker alltså inte alla sår. Snarare skapar djupare rynkor. 

20 februari 2008

Kränkt

Maciej Zarembas artikelserie i DN de senaste dagarna om Lärarhögskolan, Gaystudenterna och om huruvida det har gått inflation i uttrycket kränkt har väckt mycket uppmärksamt. Blogg efter blogg håller med och gör sina egna tolkningar och utsagor. I Sverige har vi blivit för lättstötta, blir kränkta över det minsta lilla och rättssäkerhet för studenter och ett likabehandlingsarbete verkar vara det dummast och onödigaste som många har hört talats om. 

Jag gillar Zarembas artiklar för att den har en del bra poänger och en del mindre bra. Jag gillar artiklarna för de väcker många frågor och får mig att bli arg och diskussionslysten.  Jag blir arg för att istället för en bra diskussion kring hur arbetet med att förebygga diskriminering sköts på våra lärosäten och vad som kan vara problemet med att vi blir kränkta istället för arga ibland , får vi en diskussion som riktar in sig enbart på Gaystudenterna och hur synd det är om lärarna. 

Det som verkligen lämnar stora frågetecken efter artikelserien är inte de enskilda fallen som tas upp utan det är vad sysslar lärarhögskolans ledning med? Här om någonstans behövs ett kvalitativt och kontinuerligt arbete med likabehandlingslagen. ( Behövs på alla lärosäten) Lagen i sig löser inga problem eller skapar ett bra förebyggande arbete, det måste göras på varje lärosäte. Lagen om likabehandling för studenter trädde i kraft våren 2002. Innan dess fanns det inte något skydd  att tala om för studenter vad gäller diskriminering och trakasserier. Det behövdes, och det behövdes också att lärosätet ska ha utredningsplikt när de får kännedom om att en student kan ha råkat illa ut. En student befinner sig i många gånger i beroendeställning till lärare och professorer vilket gör det många gånger svårt att göra en anmälan för den enskilda. En skyldighet att utreda är inte samma sak som att direkt fastslå att någon blivit kränkt, eller diskriminerad. Det ska utredningen försöka ta reda på, något som aldrig är lätt. Därför krävs det att lärosätet tar sitt uppdrag på allvar och också tar det förebyggande arbetet på allvar. 

Diskriminering och trakasserier handlar om makt och tolkningsföreträde. Jag kan hålla med om att Sverige borde bli lite mera argt och mindre kränkt. Och jag önskar av hela mitt hjärta att många fler blev lite mer arga över de kränkningar och diskrimineringar som varje dag sker.


Feministers bloggande





Här är första delen i ett panelsamtal jag ledde mellan Unni Drougge och Elin Alvemark. Samtalet ägde rum i söndags och arrangerades av Feministiskt initiativ. Rubriken på samtalet var Feminis(t)ering av bloggosfären och vi samtalalde om allt från straegier för feminister inom bloggsfären till bloggandet som ett sätt för människor att mötas utan att behöva ta en omväg kring media. Samtalet väckte många tankar och stundtals var det väldigt flummigt.. på gott och ont. Alltid härligt att lyssna på Elin och Unni och dessutom få styra samtalet och ibland inte hålla med. Fantastiskt. :)

10 februari 2008

Rapport

från Feministiskt Forum hittar ni här.. om ni är lata precis som jag.. 

Söndagslat...

..är jag. Rätt skönt. Men hoppas jag lyckas komma iväg på de sista timmarna av feministiskt forum i alla fall. Ett så bra arrangemang förtjänas att stödjas genom att jag faktiskt går dit. Inte bara att jag borde. Och här kan jag gå in i ett långt resonemang varför det är så himla lätt att fasta i"borde" och " måsten" tankar. Även när det gäller roliga saker. Men jag vägrar. Lat javisst. Dåligt samvete. Aldrig. Feministiskt Forum är bra oavsett om jag missar det eller inte. 

24 januari 2008

bregott kossorna

Ok, jag erkänner. Lite för mycket fritid.. men har ni sett reklamfilmerna om bregott? Huvudstoryn är kossor som betar. De är i "bregottfabriken", för att visa det naturliga med produkten. Men här kommer vad jag stör mig på. I en film är det två kalvar som berättar vad de ska göra när de blir stora.. de ska jobba i bregott fabriken får vi reda på. I en annan film är det en fullvuxen ko som betar och som undrar vad det blir mer av hennes mjölk än mjölk... vilket kossan inte kommer på utan bara konstaterar att det är bäst att beta på... !! Varför denna inkonsekvens?? Hur kan kalvarna veta vad som händer men inte kon? Vad vill de säga? Att de använder senila kossor i bregottfabriken? Att unga är smartare än vuxna? Är det månne åldersdiskriminering vi ser ett exempel på här?? 

Vad detta mer säger mig är att jag måste sluta jobba hemifrån eller kasta ut Tv:n... 

16 januari 2008

Per Ström igen...

Jag började min dag med att titta på den knappa 5 minuter debatten mellan Per Ström och Sigge Eklund på Nyhetsmorgon som handlade om feminismen och feminister. Per Ström fick ännu en gång ta plats i en TV soffa och försöka förklara det här kvinnoväldet och manshaten han tycker sig uppleva i samhället. Den här gången fick han dock ett vettigt mothugg av Sigge Eklund som var en fröjd att lyssna på. En intellektuell hederlighet som det inte är ofta ges prov på när det diskuteras feminism. 

Det jag förstod när jag lyssnade på Per Ström är att han är frustrerad över att det inte mer diskuteras mäns könsroller och vilka nackdelar  ojämställdheten ger män. Det är en frustration jag kan förstå, det jag inte förstår är varför feminismen hamnar i hans skottglugg. Feminister är nästan de enda som diskuterar just detta. Hur samhället och våra strukturer och vi själva ger oss roller att passa in i som vi inte alltid är bekväma med. Det kanske inte alltid lyfts upp tillräckligt, mäns  perspektiv, men det beror snarare på att det är så få män som faktiskt debatterar och engagerar sig i jämställdhetsfrågan snarare än att vi har ett kvinnovälde. Det är knasigt att skuldbelägga feminister som oftast är kvinnor för att vi inte tillräckligt mycket tar upp mäns perspektiv. Det är ett ansvar som främst ligger på männen att ta upp mäns perspektiv, jämställdhet är allas ansvar även Per Ströms, och han skulle kunna göra så mycket mer för jämställdheten än att sprida sina missuppfattningar omkring sig. 
Det jag också förstod när jag lyssnade på Ström var att det är egentligen inte är feminister och feminism han är förbannad på utan Feministiskt initiativ. Nu i morse var det tredje gången jag hörde Per Ström citera en rubrik från Feministiskt initiativs valmanifest som belägg för det kvinnovälde som är Per Ströms verklighet. Han valde också idag att citera en refräng från en sång som en grupp  radical cheerleaders framförde på Feministiskt initiativs första årsmöte i Örebro 2005. 

Rubriken från valmanifestet talar om att samhällsbyggnaden ska utgå från kvinnors villkor. Om man bara läser den och vägrar ta in något annat så är det ju lätt att argumentera att i alla fall Feministiskt initiativ skulle vara för ett kvinnovälde. Men rubriken har en tillhörande text och beskriver kort vad Feministiskt initiativ har för ambitioner när det gäller samhällsbyggnad och vad vi gick på val på 2006. Kort handlar det om att samhällsbyggnad ska utgå från allas villkor och inte idag som det ser ut nästan enbart från männens. Det är ett förenklat resonemang på ett komplext problem men det är från ett valmanifest. Valmanifest tenderar till att förenkla frågeställningar, för att snabbt kunna punkta upp ett partis viktigaste frågor. Vill man fördjupa sig i vad ett parti tycker i en fråga får man diskutera med en företrädare för paritet eller läsa vidare i partiprogram, rapporter och åsikstdokument. Detta har inte Per Ström gjort. Han har läst en rubrik som han sedan citerar flitigt. 

Beslutet att ha med Radical Cheerleadings på årsmötet i Örebro 2005 var i mångt och mycket min idé och jag var som pådrivande i den frågan. Sett i backspegeln så var det inte ett av mina klokaste beslut ur ett rent media och PR strategiskt perspektiv.. Men jag säger som Lena Philipsson. Jag ångar ingenting. Jag har aldrig varit med i en Radical Cheerleadings grupp men jag gillar dem jag har sett. Det gör mig alltid glad att se unga tjejer ta plats och på sitt sätt utrycka sin frustration och ilska över det ojämställda samhället vi lever i. Den refrängfras som Per Ström idag citerade, och som ofta kommer upp som belägg för att i alla fall Feministisk initiativ drivs av ett manshat, är från en sång som handlar om en våldtäkt och en våldtäktsman. Sången och refrängen ska tolkas i det sammanhanget och inte tolkas bokstavligen. Det är på ett sätt skrämmande att jag måste skriva det uttryckligen, att det inte ska tolkas bokstavligen. Det är skrämmande att vi har en samhällsdebattör som använder det som sitt starka argument för det kvinnovälde han ser. Det är skrämmande att vi har ett samhälle som på så många sätt genomsyras av ett kvinnohat men det upprör inte på samma sätt som en refräng från en låt som handlar om något så fruktansvärt som en våldtäkt. Det är skrämmande att våldtäkter inte upprör på samma sätt som en sång MOT våldtäkter. 

Jag hoppas att Per Ström snart kan lägga sin ilska mot Feministiskt initiativ bakom sig och ta sitt ansvar som människa och börja diskutera och debattera för jämställdhet. Jag ställer gärna upp på en frågestund eller samtal med Per om Feministiskt initiativ och vad vi menar med vår politik, rubriksättningar och allt annat som kan vara ett frågetecken för Per. Ska vi ta det hos er, TV4? 




Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

13 januari 2008

Tänk om media arbetade medvetet...

Kvällens Agenda idag om hur toppolitiker blir olika behandlade i media utifrån om det är män och kvinnor. Mönstret är att kvinnor blir behandlade hårdare vid politiska skandaler, mer fokusering på utseende. Mönstret följer det mönster som finns i hela samhället, könsroller, makt och ojämställdhet. 

Frågan är vad som ska göras.... min fd kollega Gudrun Schyman lanserar förslaget att media ska arbeta mer medvetet med jämställdhet.- Ta sitt ansvar för den makt man har. Inget nytt förslag. Får oss inte att lyfta på ögonbrynen.. Men tänk om det faktiskt skulle hända. Att majoriteten inom media börjar arbeta medvetet med jämställdhet. Tanken kittlar, tänk om! 





Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

9 januari 2008

Sluta gnälla Per!

Har jämställdhet gått för långt frågas det ikväll i TV4. Frågan är fel från början, hur kan ett samhälle ha för mycket jämställdhet? 

Per Ström citerar i Tv soffan en rubrik  ur Feministiskt initiativs valmanifest från 2006 "Samhällsbyggandet måste ske utifrån kvinnors villkor". Han tar det som argument för att feminismen förtrycker män. Jag blir faktiskt mest trött när jag hör honom och hans gelikar. Och lite fascinerad över vad man väljer att bli upprörd över här i världen. Det går inte att blunda för de orättvisor som drabbar alla i en ojämställdvärld. Men ojämställdheten slår mest mot kvinnor och tar vi och lyfter blicken över Sveriges gränser och tar in resten av världen så blir det ännu tydligare. Med detta sagt är det inte detsamma som att alla män är våldtäktsmän, misshandlare, eller att alla kvinnor alltid är de bästa vårdnadshavarna. 


Feminister vill att vi alla ska bli betraktade som individer och inte kön. Per Ström har upptäckt att könsroller inte är så himla roligt. Men istället för att ställa sig på barrikaderna och driva jämställdhetskampen framåt skriver han en bok där han gnäller över hur synd det är om männen. Kom igen Per! Släpp sargen kom in i matchen!



PS. Valmanifestet från Feministiskt initiativ tjänar på att läsas i sin helhet, Per. Och det man borde bli upprörd över är snarare att samhällsbyggnaden idag  utgår främst från mäns villkor snarare än att det finns feminister som tycker att det borde ändras till att inkludera hela befolkningen.