Johannes Åman har en liten blänkare idag på DN:s ledarsida om mäns våld. Han menar att när radikala feminister talar om mäns våld så talas det om något större, något som är en del av det strukturella förtrycket av kvinnor. Men man ska ge en korrekt bild av hur det faktiskt ser ut så att vanliga män också vill lösa problemet. Det vill säga att 9 av tio män som dödar sin partner faktiskt är psykiskt sjuk.
Det jag tror provocerer Johannes är feministers ambition att vända på perspektivet. Detta illustreras av en bild från en manifestation av FI. Där man på ett plakat kan läsa;
"Utegångsförbud för män efter kl 19.00"
Ett konkret krav? Nä, men ett sätt att belysa att mäns våld är ett strukturellt problem. Som angår alla män. Även om alla män inte dödar sin partner. För som det är idag är det kvinnor och tjejer som ska ta ansvar för det som är mäns våld. Inte vara ute före sent, inte snedda genom mörka parker, inte vara för fulla, inte bete oss för utmanade.. Alla kvinnor ovanliga som vanliga tar ansvar för våldet som utövas även om få av oss fysiskt blir drabbade. Det är den korrekta bilden av hur problemet faktiskt ser ut. Det vore en bild som Åman borde se och återge.
Andra bloggar om: radikal feminister, mäns våld
9 kommentarer:
Sofia,
kan du utveckla resonemanget om att "alla kvinnor ovanliga som vanliga tar ansvar för våldet som utövas även om få av oss fysiskt blir drabbade."
Hur menar du då?
Precis. Det är när man vänder på det som det blir så tydligt. Hur man aldrig tittar på det verliga problemet utan istället försöker hitta orsaker till varför det sker. Problemet är att kvinnor behöver vara rädda för att våldtas, inte att de går ute själva på kvällen...
Fredric vill att jag utvecklar resonemanget om att alla kvinnor tar ansvar för våldet. Det jag menar är att när man är tjej så förhåller man sig hela tiden till att det förekommer våld på ett annat sätt än vad man som kille gör. Även om de flesta av oss vet att mäns våld främst drabbar kvinnor inom relationer, eller andra män ute. Dvs män löper större risk att bli nedslagen ute på krogen än vad tjejer gör. Så anpassar man sig på ett sätt som blir absurt. Det är vi som tjejer som ska passa oss när vi går hem. Inte bli för fulla. Inte stanna kvar i en relation när vi blir slagna. osv. Den typen av resonemang är helt ok och provocerar tydligen inte. Men om vi vänder på det. Det är män som inte borde gå ut på kvällarna för att inte skrämma kvinnor, det är män som borde inte bli så fulla, det är män som inte borde slå ner sin partner osv. Det kan ju tyckas självklart, men när vi talar om män som kollektiv blir alla så jävla upprörda. Män slår inte för de är män, det är sjuka individer i så fall osv. Skuldbelägg inte män. Men att tala om kvinnor som kollektiv och skuldbelägga är tydligen helt rätt. Det är så jag menar att vi tar större ansvar för våld och hot om våld än vad män gö reller behöver göra. Det är fel, och våldet är fel och det som är problemet. Och jag tror att vi behöver tala om män som kollektiv också och om mäns våld som ett strukturellt problem för att hitta en lösning. Detta utan att alla män som indivder ska känna sig kränkta. Det handlar inte om skuld. Det handlar om ansvar.
Håller inte heller med om att ”alla kvinnor ovanliga som vanliga tar ansvar för våldet som utövas”. Misstänker att det här är lite begreppsförvirring – tror att du menar att alla kvinnor riskerar att få ta konsekvenserna av mäns handlande. Och det har du rätt i. (Skrev detta innan jag såg ditt svar till Fredric.)
Men strategin att säga att alla män är ansvariga har ju inte funkat de senaste tio åren, så varför skulle det göra det nu? Vanliga män utan skruvad våldssexualitet blir bara provocerade, det borde väl kvinnorörelsen ha insett nu?
Tror att kvinnorörelsen måste fundera på en bättre strategi för att få med män på båten, att skuldbelägga alla har i alla fall inte lyckats. Har tyvärr inget bra förslag på hur det ska gå till. Och ja, att säga att män som är icke-våldsverkare är ansvariga för våldet är att skuldbelägga dem.
Vad gäller ”alla kvinnor (…) tar ansvar för våldet som utövas” kan jag visa att det finns kvinnor som gör precis tvärtom. Som t o m stöttar och uppmuntrar våldsamma män. Kolla länken nedan, ett exempel på en kvinna som stödde de s k ”Stureplansprofilerna” och krogägarna som blev frikända för våldtäkt härförleden. Det finns fler exempel, men hittar inte ”Stureplan Ocensurerat” just nu där det fanns ett antal sådana inlägg med tillhörande blogglänkar. (Har SO lagt ned?)
http://madeleinelindoff.blogspot.com/2007/05/beautiful-day.html
Vi tar det en gång till, om kommentarsutrymmet gör så att länken ”klipps”:
http://madeleinelindoff.blogspot
.com/2007/05/beautiful-day.html
Fast man kan tolka inställningen som om detta är vissa kvinnors förhållningssätt till våldet – de allierar sig med våldsutövarna. Men det kan också vara så att inte alla kvinnor är så solidariska heller.
För övrigt håller jag med om att ”det omvända perspektivet” är intressant. Om inte annat för att det är så svårt för män att sätta sig in i en situation där de känner sig som ett jagat villebråd efter klockan sju på kvällen.
Vad snygg bloggen blivit! Kul med aktiva F!-bloggare!
Instämmer med Mikael om att din blogg verkligen fått ett ansiktslyft!
Det är resonemang som förs i kommentarerna här ovan som gör att den feminism som ni påstår er representera aldrig kommer bli något mer än en rörelse som väldigt många viftar bort med hänvisning till "män är djur"-åsikter etc.
Att hävda att män bär en kollektiv skuld för våldet mot kvinnor är skrämmande, sanslöst och ogenomtänkt.
Till thomas tvivlaren; Ännu en gång. Ta ansvar. Inte känna skuld. En viktig skillnad. Läs inlägget en gång till.
Sofia: Jag förstår fortfarande inte hur jag ska ta ansvar för våldsbrottslighet ur ett könsperspektiv. Upplys mig gärna!
Som jag ser det, och Johannes i artikeln också verkar se det, så blir kontentan av "män är djur"-tänket bara att de män som faktiskt bryr sig vänder sig ifrån er eftersom de inte ställer upp på att varken känna skuld för att somliga män begår våldsbrott eller vill ta ansvar för dessa människor.
Jag tror du förväxlar "ta ansvar" med ren och skär självbevarelsedrift. Det handlar inte om att ta ansvar för andras våld och psykopatiska yttringar utan för sitt eget liv och sitt eget välbefinnande. När jag för en massa år sedan bodde i Miami så var jag fullt medveten om en hel del saker som jag av ren självbevarelsedrift anpassade mig efter...på gott och ont. Det var allt från att aldrig köra för nära bilen framför vid trafikljus och alltid låsa bildörrar inifrån pga risken att utsättas för rån. Inte heller var det särskilt klokt att i vissa områden gå omkring ensam och då i synnerhet inte på natten. Att som turist i Sydostasien spara in kostnaden för ett backpackerhotell genom att sova på stranden är inte heller något som är förenligt med självbevarelsedriften. Det finns givetvis ett otal exempel men där minsta gemensamma nämnaren är att man måste ta ansvar för sitt eget välbefinnande och minimera riskerna, inom rimliga gränser, för att man utsätts för något obehagligt.
För övrigt är det väl mest ni själva som talar om kvinnor (och män) som kollektiv? Sedan var det en nyhet att det verkliga problemet är att "kvinnor behöver vara rädda för att våldtas". Jag trodde det var de som våldtar som var det verkliga problemet (och i förlängningen att människor utvecklar psykotiska drag som leder till detta).
För övrigt måste påpekas att man även som man bör ha självbevarelsedrift nog att inse att man är ett lämpligt offer en sen nattpromenad från krogen till hemmet på lagom runda fötter...
Skicka en kommentar