Jag måste beteckna moderatkvinnornas utspel idag som ett framsteg. Magdalena Andersson ordförande för moderatkvinnorna kräver fler kvinnor i toppositioner. Till ekot säger hon bland annat;
"– Ibland är det män som inte släpper fram, tyvärr. Så är det. Ibland är det kvinnor som säger , nej ta inte mig, jag kan inte och jag har inte varit med så länge och massa sådana ursäkter."
Ja så kan det ju vara.( och för en fullständig feministik analys behöver vi diskutera varför kvinnor säger nej.) Nu talar vi om ett parti som helst bara ser individen och bara individen. Men vill ändå vara lite som sossarna. Men ändå inte. Och vill motverka orättvisor. Och jobb åt alla. Så klart. Det är det viktigaste. Men finansminstern är ändå allt feminist i allafall. Inte så som de där konstiga extremfeministerna kanke. Men ändå. feminist. Partisekreteraren Per tycker att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor. MEN kan också se att vi socialiseras in i olika könsroller. Och det är ju ett problem. Att kvinnor inte får vara individer. Utan mest kvinnor. Det andra könet. Men när det gäller den överdrivna mansrepresenatationen inom moderaterna så är det inte aktuellt med en könsmaktsanlys säger Per.
Det är inte lätt. Att vara enkelspårig och tro på enkla lösningar. Det är jobbigt för moderater att se strukturer och mönster. Jag förstår det. Därför applåderar jag moderatkvinnornas utspel idag. Och önskar dem lycka till. Det kan behövas.
3 kommentarer:
Skulle verkligen vara roligt att se en internuppgörelse mellan moderatkvinnorna och deras moderparti. En feministisk insikt av detta slag kan vara en bra start!
Problemet för vänsterfeministerna är att de behandlar borgerliga feminister nedlåtande - de ska nog komma till "insikt", "de har inte kommit så långt än", osv.
Implicit i detta resonemang ligger att bara högerkvinnorna får tillräckligt med tid på sig kommer de att nå samma åsikter som vänsterfeminister. Och mycket av det vänsterfeministiska åsiktsgodset innebär att de måste överge individinriktade ideologier, som liberalism t ex.
På det sättet kan en större feministisk rörelse aldrig byggas eftersom vänstern alltid retar gallfeber på högern. Så fort de som vill ha större frihet och mindre offentlig sektor inte anses som riktiga feminister, är initiativ som FI dömda att misslyckas.
Det är lustig att du som så gärna vill se till individer och har så svårt för grupper och strukturer är så väldigt snabb på att generalisera.
Jag tycker det går utmärkt att vara liberal och feminist. Det verkar dock vara svårare att vara moderat och feminist.
Det är svårt att försöka ta en generell ståndpunkt och på ett sätt konstatera att det finns problem som går att spåra till att vi delar upp oss i män och kvinnor. och att det i denna gruppindelning finns en ojämn maktfördelning mellan grupperna. ( feminister kallar det könsmaktsordning) Och att från det insikten/vetskapen applicera det på problem i tex den egna organsationen. Som i det här fallet, den ojämna könsfördelningen i moderaterna runt om i landet kanske inte enbart är en individfråga. Men att koppla det samman med könsmaktsordningen är att gå ett steg för långt.
Fi kommer att bli riktigt lyckat om fler vågar släppa höger/vänster räcket. Både inom och utanför FI.
Skicka en kommentar